En rapport från forskningsprojektet 'Komposition vid det konceptuellas gränser'.
Ett urval av tidigare svåråtkomliga eller outgivna dikter och texter – exmpelvis ”[Oljan finns]” och ”Världen önskar att se sig själv” – har översatts av Marie Silkeberg och varvats med arkivbilder på christensenskt work in progress och med äldre och nyskrivna texter som tar sig an det christensenska verket från allehanda håll.
(s.205) Anders Hultqvist Om strukturell glömska – Tre sätt att läsa Alfabet
This audio paper seeks to understand the agency of sounds and instruments in designing intra-actions between humans and their environment. It further explores how different mediating technologies influence the ways professional musicians experience place through sound. In addition to the core research group, members of the contemporary music ensemble Norrbotten NEO participated in these site-specific explorations, which were devised as part of the ecological urban sound art project Invisible Sounds. Through a long-term collaborative artistic process, described in the audio paper, an hour-long composition titled Sounds by Water and Trees was produced (Hultqvist et al., 2024).
Co-editor for PARSE Journal issues #3 Repetitions and Reneges, #4 Times & #7 Speculation.
Sound and Other Spaces is a book about urban sound environments, sound art, acoustic space and spatial aspects of sound. The texts in the book comprise personal reflections on sound quality and sound awareness, sound design and audio editing, technical solutions to artistic problems and how sound can be composed and used in architectural design and city planning.
Ljud och andra rum är en bok om urbana ljudmiljöer, ljudkonst, ljudrum och rumsljud. Texterna i boken ger personliga reflektioner om ljudkvalitet och upplevelse, ljuddesign och akustisk redigering, tekniska lösningar på konstnärliga problem och hur man kan tänka och komponera ljud i formandet av arkitektur och stad.
forskning.se, 7 november 2013:
Forskning om den musikaliska kompositions-processen
Med den kompositoriska praktiken som central utgångspunkt belyser en musikvetenskaplig
avhandling från Göteborgs universitet ett antal perspektiv kring det musikaliska komponerandets konstnärliga, filosofiska och vetenskapliga sammanhang.
– Det konstnärligt medvetna jaget kan ses som ett gränssnitt mellan den yttre fysiska och sociala världens strukturer och den inre världens kärnmedvetande. Detta resulterar i det faktum att det konstnärliga verket rör sig inom två olika och samtidiga begreppsliga fält, säger tonsättaren Anders Hultqvist, avhandlingens författare.
Anders Hultqvist har utforskat gränssnittet mellan hur naturen är organiserad och vad människor kan att uppfatta som estetiskt meningsfullt. Bland annat har han undersökt om några av de sätt på vilket vi uppfattar musik hänger ihop med hur vi har lärt oss att uppfatta andra ljud och olika dynamiska processer i naturen.
– Ett sådant ljud är så kallat skärt brus, som finns i till exempel vind och regn, och i en högtalare liknar ljudet från forsande vatten. Det ljudet har en grundläggande fördelning som vi människor gillar. När vi tycker något låter som musik har det en sådan fördelning, säger Anders Hultqvist.
Genom de senaste decenniernas utveckling inom datorstödd komposition, har det utvecklats metoder för att kunna använda även extremt komplex information från naturen integrerad som material i kompositionsprocessen. I avhandlingen skildras och analyseras bland annat utvecklingen av olika ansatser inom detta fält. Avhandlingen visar att naturliga processer i en del fall lägger både fysiologiska som psykologiska, både medvetna och förmedvetna, grunder till hur vi uppfattar skilda kompositionella strategier.
– Det ser ut att finnas statistiska mekanismer och självorganiserande principer som både direkt och metaforiskt lägger en grund för hur vi både praktiskt går tillväga och värderar det skapade. Skiftande, i vid mening, kompositionella praktiker kan ge oss kunskaper och färdigheter till att på ett bättre sätt både gestalta och förstå komplexa tidsliga och statistiskt grundade skeenden, säger Anders Hultqvist.
Ett femtontal kompositioner har avknoppat sig utifrån de tankar och idéer som Anders Hultqvist prövat och iscensatt under arbetet med avhandlingen. Text och musik kommenterar varandra på ett sätt som kan liknas vid ett kompositionsarbete där det konstnärliga materialet växer fram ur ett pendlande mellan strukturella och intuitiva perspektiv. En viktig utgångspunkt för resonemangen kring det konstnärliga arbetet och några av dess förutsättningar har utgjorts av dikten Alfabet av Inger Christensen.
Som en del av disputationen den 8 november ingår en disputationskonsert i Göteborgs konserthus.
Boken har sin upprinnelse i ett forsknings-projekt kallat ”Mot ett konstmusikens utvidgade fält”, bedrivet 2008–2012, med stöd av Vetenskapsrådet. De deltagande har varit tonsättarna Ole Lützow-Holm och Anders Hultqvist, baserade i Göteborg, tonsättaren Henrik Hellstenius med hemvist i Oslo, violinisten Anna Lindal från Stockholm, samt Magnus Haglund, med bas i Göteborg, som medverkat som en sorts nedtecknare med uppgift att dokumentera projektets olika faser, samt att skapa en antologi med texter kring projektets huvudfrågeställningar.
(s.123) Anders Hultqvist, Var finns verket?
This audio paper is an exploration of the conceptual ideas for, and the sonic results of, a site-specific day-long installation/performance in the Gothenburg harbour presented at the Gothenburg Art Sound Festival in October 2016. The piece is titled Invisible Sounds, A ‘stethoscope’ towards sounds unheard, and its aim was to create a performative situation where the participating artists, as well as audience and by-passers, could explore the complexity of urban noise.
https://seismograf.org/fokus/sonic-argumentation-i/hultqvist_ostersjo
In this presentation I discuss some associative thoughts and preliminary results arising in connection with the production of new stage-settings of Beethoven’s Fifth Symphony and Albinoni’s ‘Adagio’. The goal is to re-read and re-set the music and relieve it from some of the cultural layers and interpretational rituals that conventionally have been assigned to the pieces. The first part of the title, ‘Who creates the creator?’, refers to a question raised by Pierre Bourdieu in relation to in whose interest the present interpretational tradition is upheld? Is it for the sake of the art object or just for upholding the business around virtuosity and the genius?
https://www.jar-online.net/en/exposition/abstract/who-creates-creator-and-limits-interpretation
Varför ser vår tolkningstradition ut som den gör inom konstmusiken? Och vem, eller vad, är det som sätter gränserna för det som anses möjligt i en musikalisk interpretation? Vad är det som gör att man till exempel inom teatern kan ha ett betydligt vidare tolkningsbegrepp än det vi har inom musiken när man tänker sig nya iscensättningar av den klassiska repertoaren? Så kallad absolut musik är också byggd kring en narrativ idé som utvecklar sig runt några centrala musikaliska idéer. Form och innehåll är givetvis nära förbundna med varandra, men det behöver inte betyda att det skulle finnas en, och bara en, lösning på hur dessa centrala musikaliska temata kan realiseras och iscensättas.
https://www.yumpu.com/sv/document/view/8272661/carolina-grinne-tar-det-adagio-goteborgs-symfoniker
For a list of artistic/scientific publications visit Gothenburg University.